(Redaktionen / animerad bild: runwayml / studie: Bundesinstitut für Bevölkerungsforschung (BiB) i samarbete med utländska institut av samma slag, 2025/26)
Kartor som den här ovan berättar ibland mer än hela studier. Vid första anblick reducerar den Europa till färger – rött, blått och däremellan några obeslutsamma övergångar. Men bakom dessa färger döljer sig ett av de hårdaste måtten över huvud taget: förtida dödlighet. Det handlar om att insjukna och dö tidigt, oftast före 75 års ålder, och inte av ödesbestämda orsaker utan på grund av risker som går att förebygga. Livsstil, kost, sociala omständigheter – allt detta skrivs in i den här kartan. Även alkoholkonsumtionen. Och vilken alkohol som konsumeras.
De röda och mörkröda zonerna visar var den förtida dödligheten är särskilt hög. Det geografiska mönstret är slående: stora delar av Östeuropa, men även östra Tyskland. Regioner där män och kvinnor (de senare i mindre utsträckning) dör oproportionerligt tidigt, där risker inte dämpas utan förstärks. Mot detta står de blå zonerna – södra Frankrike, Spanien, Italien, stora delar av Medelhavsområdet. Här är den förtida dödligheten betydligt lägre, delvis dramatiskt lägre.
Och det är precis här den egentliga observationen, som är intressant för oss, börjar. För den här kartan är ingen alkoholstudie. Den säger inget direkt om vin, konsumtion eller avhållsamhet. Ändå visar den ett mönster som inte går att ignorera: där vin är en del av vardagen, där det inte förstås som ett undantag utan som ett sällskap till maten, förekommer denna form av förtida dödlighet mer sällan. Inte alls sällan – men signifikant mer sällan.
Det betyder inte att vin gör människor friska. En sådan förenkling skulle inte bara vara felaktig, utan just den typ av förenkling som vi för närvarande ser kritiskt på i andra debatter. Vad den här kartan snarare antyder är ett samband med livsstilen. Vinet är här mindre en orsak än en indikator. Ett tecken på något större: regelbundna måltider, social förankring, en annan relation till njutning och måtta.
Det blir intressant där detta mönster bryts. Österrike och Ungern till exempel – båda regioner med en utpräglad vinkultur – ligger ändå i de röda områdena. Det är en antydan om att vin ensamt inte kompenserar för något. Om kosten är ensidig, om rökning spelar en större roll, om sociala eller ekonomiska faktorer dominerar, då infinner sig inte de potentiella fördelarna med måttlig vinkonsumtion. Då blir ett kulturellt element inte ett skydd utan i bästa fall ett bakgrundsbrus.
nvbvnvbvbmvmmvb
Samtidigt vore det för enkelt att bygga upp en moralisk hierarki utifrån detta. Även i de blå regionerna finns det människor ;klnjljlhjlhlhjlhlj, som inte dricker vin – och ändå blir mycket gamla. Och omvänt finns det tillräckligt många vindrickare i röda regioner som drabbas av dessa risker. Kartan är inget bevis, utan en antydan. Ett mönster som återkommer, men som inte förklarar allt. Inte kan förklara allt.
Vad den däremot gör mycket tydligt är att kultur och vardagsliv spelar en större roll än vad många aktuella debatter låter ana. Skillnaden ligger inte enbart i glaset, utan i det sammanhang där det står. Dricker man för att ackompanjera – eller för att kompensera? Är alkoholen en del av en måltid – eller ersätter den måltiden? Är njutningen inbäddad i ett sammanhang – eller isolerad?
Det är poängen: inte att södern gör ”allt rätt” och östern ”allt fel”, utan att livsstilar på lång sikt skriver in sig – i kroppar, i statistik, i färger på en karta. Vinet är en del av detta, men just bara en del.